Oxelösunds historia

I den lilla kuststaden Oxelösund är historien fylld av berättelser med koppling till havet och de personer som varit beroende av havet genom fiske, lotsverksamhet och hamnen. Här kan du läsa om hur Oxelösund gick från lotssamhälle till stålstad.

Oxelösund är en stad med gamla anor. Arkeologiska fynd visar att här har förekommit sälfångst och fiske sedan urminnes tider. Vikarna och sunden kring Oxelön var kända angöringsplatser. I dokument från 1400-talet hittar vi namnet Oxelösund för första gången. Tvåhundra år senare infördes lagen om lotsplikt i svenska farvatten och en organiserad lotsverksamhet etableras i Oxelösund.

Anläggningen av en järnväg 1877 och utbyggnaden av hamnen betydde mycket för Oxelösund. Ångbåtstrafiken ökade stadigt och med de nya resvägarna växte intresset för rekreation. Många sommarstugor med glasverandor och badhus byggdes och även ett badhotell med societetssalong. Varje år anordnades kappseglingar som blev tidiga turistattraktioner.

Det var bildandet av Oxelösunds Järnverk AB 1913 som blev början till den nya utvecklingen för Oxelösund. I takt med järnverkets utveckling växte och förändrades samhället och behovet av bostäder ökade. Den gamla bebyggelsen med äldre trähus ersattes av moderna flerfamiljshus. Järnverket expanderade och 1978 bildades Svenskt Stål AB (SSAB).

Dagens Oxelösund har starkt formats av hamnens och industrins utveckling, men det småskaliga och marina präglar fortfarande staden. Kontrasten mellan den idylliska skärgårdsmiljön och det storskaliga industrilandskapet gör Oxelösund unikt.

Viktiga årtal i Oxelösunds historia, från fiskesamhälle till stad

1438
Namnet Oxelösund nämns i skrift för första gången när Kung Karl Knutsson Bonde sammanträdde med rikets råd på ett skepp utanför Oxelösund.

1667
Lagen om lotsplikt i Sverige kommer. 1683 finns de första uppgifterna om en organiserad lotsverksamhet i Oxelösund. Lagen om lotsplikt är en viktig del i Oxelösunds historia eftersom det var det som låg som grund för att ett samhälle kunde utvecklas. Lotsarnas löner var till stor del odlingsbar mark i anslutning till bostäderna, och de gavs också rätt till att fiska och jaga.

Lotsarkivet har berättelser och dokument samlade om just den lokala lotsverksamheten.

1719
Sjökrogen i Gamla Oxelösund brändes ner av ryssarna 1719 men återuppbyggdes någon gång mellan 1730-1735. Den nuvarande byggnaden är därför snart 300 år gammal och det gör den till en av Oxelösunds äldsta hus. Idag driver Oxelö Krog café där.

1751
Hävringe båk är färdigbyggd. Ön Hävringe med sin båk är under många år en mycket viktig lotsstation i skärgården.

1800-talet
I början av 1800-talet började en organiserad tullbevakning ta form i svenska hamnar. Det ledde till att en bemannad tullstation uppfördes 1845 på ön Beten, men med namnet Hävringe tullstation.

Tullare, lotsar och fiskare levde sida vid sida. Mycket tyder på att det kunde vara samma person som jobbade med mer än en sak, eller att flera yrkesgrupper fanns inom samma familj.

1820

Ångbåtstrafiken började gå förbi 1820 och bara några år senare var det flera ångbåtslinjer som passerade Oxelösund. Sträckan var Stockholm - Norrköping men bränslet räckte inte för hela resan och därför stannade de till i Oxelösund för att fylla på. Det kunde också hända att det uppstod mekaniska problem och att reservdelar behövde ordnas. De första ångbåtsresorna var minst sagt riskfyllda.

Resenärer som ville till Nyköping hoppade av i Oxelösund och fick hjälp av ortsbor att ta sig sista biten i mindre båtar, ofta var det krogpigorna som fick uppdraget att ro sällskapen. Det gjorde att sjökrogen i Gamla Oxelösund blev mer välbesökt och övergick till att bli gästgivargård.

1858 passerade omkring 20 ångfartyg varje vecka. Det gav såklart betydande effekter på orten och för människorna som bodde där.

1877
Året då järnvägen från Bergslagen blev klar, och den har haft en avgörande roll för hamnens utveckling. Det som mest exporterades var trävaror och malm från gruvorna i Bergslagen. Gods som importerades bestod främst av kol från England. Varför det blev just Oxelösund var för att platsen ansågs ligga strategiskt bra till för just export via havet.

Sent 1800-tal började planer växa fram på att bygga ett järnverk i Oxelösund. För att tillverka produkter av den malm och kol som passerade där.

Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds järnvägar (TGOJ) bildas i slutet av 1800-talet med huvudsyfte att transportera malmen från Bergslagen. Men TGOJ körde även persontrafik en bra bit in på 1900-talet.

Vill du lära dig mer om järnvägens betydelse för Oxelösund så finns allt värt att veta hos Järnvägsmuseet.

1900
Oxelösund blir municipalsamhälle från att innan ha ingått i Nikolai socken i Nyköping.

1913
Oxelösunds Järnverk AB bildas och blir starten för den nya utvecklingen för Oxelösund.

När den nya industrin ska byggas behövs arbetskraft och företag som förser bygget med material. Till en början bor många arbetare i tillfälliga bostäder.

1919
Järnverket börjar sin produktion och går med vinst första året. Men till följd av den ekonomiska situationen i världen efter första världskriget så blir det tuffa år som följer. Lågkonjukturen pågick länge och under andra världskriget var det bristen på kol som istället skapade problem för produktionen.

Till och från behöver produktionen pausa på grund av brist på kol.

1927
Styrelsen för Järnverket tog beslutet att bygga ett fönsterglasverk för att ta tillvara på restprodukter från koksverket. Maskintillverkning av glas var nytt och det tog några år innan det blev god kvalitet. Det var också svåra ekonomiska år på grund av lågkonjukturen. Glasverket var för många unga den första arbetsplatsen. Glasverket var dessutom Oxelösunds första industri som anställde kvinnor. Glasverket lades ner 1970.

1950
Oxelösund går från municipalsamhälle till att bli stad. Det firas stort med fyrverkerier och fest.

1957
Det här året beslutade Oxelösunds Järnverk om en mycket stor utbyggnad av verksamheten som innebar att antalet anställda gick från 700 till 3000 personer. En utveckling som även gav ringar på vattnet för staden i övrigt. Det gjorde att invånarantalet ökade kraftigt, och för att få folk att vilja flytta hit så behövde bostäder byggas, det behövde finnas god infrastruktur, skolor, butiker och service.

Mellan åren 1957-1963 byggdes över 2500 lägenheter, vilket visar på den rasande fart som staden växte i antal invånare.

S:t Botvids kyrka har byggts färdigt och invigs i slutet av året. Kyrkan är ritad av arkitekten Rolf Bergh.

1970
Oxelösund når sin topp för antal invånare med över 15 000 bosatta i kommunen.